Nu ska jag verkligen avsluta detta kapitel i mitt liv. I och med detta inlägg så får jag se allt som avslutat liksom.

Maja gjorde ju slut med mig för 1,5 veckor sen nu och jag har pendlat upp och ner som en jävla bergodalbana helt enkelt... Och de senaste dagarna har varit ett rent djävla helvetet helt enkelt...Har gått och väntat på att hon ska bevisa om hon vill vara min vän eller inte, samtidigt som jag inte kunnat sluta undra om hon vart med nån annan kille eller inte, vad hon tycker och tänker om mig osv.

Allt detta blev för mycket för mig och jag har som sagt varit ett vrak de senaste dagarna, jag var tvungen att göra nåt. jag har till och med ringt min mor och pratat med henne om allt, det är nåt jag aldrig gjort förr men det är nåt jag verkligen kände att jag behövde så här i efterhand. Iallafall har jag tänk och kommit fram till att egentligen ända grejen att göra var att säga upp kontakten helt och hållet. För att jag skulle kunna ha rätt chans att gå vidare, plus att hon har ju ändå sumpat sin chans med mig och jag insåg att jag egentligen ville vara ihop med henne och inte en vän, och plus de att hon gjorde slut via sms inga kommentarer har jag om det. Så ända sättet var att säga upp kontakten. Och jag vet, hon var en skitbra tjej osv kommer troligtvis ångra mig många gånger och inse att jag förlorat en tjej som jag inte vill förlora, men jag pallar inte att vara vän med henne när jag vill nåt annat, så jag kan inte leva och må dåligt helt enkelt så inga kommentarer som liknar dessa tack "hur kan du, hon är ju en kanon tjej", för jag vet redan.

Nu efter ha gjort det känns det riktigt riktigt jobbigt och tungt, jag ansåg ju henne som min drömtjej så jag mår ju inte bra över detta men det känns ändå lättande, för jag vill nåt hon inte vill och de bästa var att göra såhär för att inte bli mer ledsen än jag var. Finns så mycke mer att säga om detta egentligen, men jag känner att jag måste begränsa mig. Men en sak kan jag lätt erkänna... jag trodde aldrig det skulle bli på detta vis men det blir sällan som man trott.

Nu kanske jag äntligen kan gå vidare, återfå mitt normala liv, träffa en ny seriös tjej och skaffa ett jobb... Kommer ta ett tag såklart men jag har vänt från botten i och med vad jag gjort känner jag. Och vad gällande Maja, våra vägar kanske möts igen eller kanske inte, vem vet... Men tills ett eventuellt dess får du helt enkelt ha ett så bra liv du kan. Jag kommer inte glömma dig...

Nä nu har jag sagt detta och jag måste säga att det känns faktiskt okey, från och med nu slutar alla tankar om "tänk om" osv.

Långt inlägg men jag avslutar med orden "we make our own destiny" :)